Föreningen Värmlandslitteratur - böcker om Värmland

Anita Stjernlöf-Lund

Anita Stjernlöf-Lund. Med prisbelönta boken Varför finns det så många granhäckar i Rud? Foto: Ulla Walldén.

Personligt: Anita Stjernlöf-Lund är född 1943, uppväxt i Uddeholm men sedan många år bosatt i Karlstad. Hon är grafisk formgivare i sitt företag Bild, Text & Form och har skrivit flera fackböcker.
När Föreningen Värmlandslitteratur tisdagen den 14 mars 2023 för fyrtiofjärde gången delade ut formgivarpriset för föregående års Vackraste Värmlandsbok gick det för sjätte gången till Anita för boken Varför finns det så många granhäckar i Rud? som hon både författat och formgivit.
Ingen har fått detta pris fler gånger än Anita Stjernlöf-Lund, skrev Erik Segerpalm i Värmlands Folkblad den 14 mars. Böcker hon formgett har 14 gånger fått hedersomnämnanden av Föreningen Värmlandslitteratur. Hon fick även 2002 ett prestigemättat hedersomnämnande av Svensk Bokkonst för sin formgivning av Gertrud Saméns bok En försommarmorgon. 2022 fick hon som författare Region Värmlands litteraturstipendium.

Litteraturgenre: Facklitteratur

Författarskap: I den prisbelönta boken Varför finns det så många granhäckar i Rud?, prydd med en taktil grankvist i relief på omslaget, börjar Anita Stjernlöf-Lund med att beskriva bygdens historia, ända från årtusendena efter senaste istiden. Det är den lilla byn Rud och de många och synnerligen välskötta granhäckarna längs väg 733, mellan broarna i Ransäter och Olsäter, hon berättar om.

”Det är den enda sträckan i hela Klarälvdalen som är utmärkt som kulturväg”, säger Anita och slår upp en av bokens många kartsidor när hon intervjuas av Erik Segerpalm i Värmlands Folkblad den 14 mars.

"Granhäckarna som studeras och katalogiseras i boken är 20 till antalet och resan börjar vid den äldsta, som planterades redan 1912. Häcken är 68 meter lång, tre meter hög och två meter bred. Klipps gör den årligen om hösten".

”Riksantikvarieämbetet menar att granhäckarna är kulturhistoria. Och inte bara häckarna i sig, utan även detta att sköta en granhäck. De måste skötas, det går inte att fuska. Och i den här byn finns det en hantverkskunskap, vilket jag tycker är så fint”.

Ruds granhäckar är en lokal tradition och det är framför allt männen i bygden som lärt sig och fört vidare hantverket.

”I Rud ska man ha en fin granhäck, och det är de här personerna det hänger på” fortsätter Anita i Värmlands Folkblad.

”Och detta förs vidare även i dag?” undrar Erik Segerpalm.

”Det har gjort det hittills. Sedan jag gjorde boken är det en av dessa män som gått bort. De är alla i 80-årsåldern, så det vill till att de får hjälp med att bevara detta, för det är såpass unikt”.

Hur kom det sig att hon intresserade sig för just denna lilla by och dess granhäckar? undrade journalisten Jonas Brefält i artikeln ”Här står de hundraåriga granhäckarna tätt” i Värmlands Folkblad 22 10 01. ”Som med alla böcker jag gjort handlar det om att jag ser något specifikt som jag tycker är intressant och som jag vill gå till botten med”, svarar Anita Stjernlöf-Lund. ”Det skulle lika gärna kunna handla om någon specifik arkitektur eller speciella staket. Men här blev det granhäckarna”.
Idén till boken om granhäckarna i Rud fick hon redan för omkring tio år sedan. Sedan har hon jobbat med boken då och då mellan andra uppdrag.

Och resultatet blev alltså den bok som nu mycket välförtjänt utsetts till 2022 års vackraste Värmlandsbok.
Anita Stjernlöf-Lund har även skrivit en stor och mycket vacker monografi Cyrillus Johansson om arkitekten, som ritade Värmlands museums äldsta del, det så kallade Cyrillushuset. Som bokens underubrik Från Askersund till Östersund antyder är det en upptäcktsfärd genom Sverige som Anita Stjernlöf-Lund gjort i sitt sökande efter mer och mindre kända byggnader av Cyrillus Johansson. Hon har sett varje känd byggnad som Cyrillus Johansson ritat och fotograferat, forskat och skrivit om varje hus och sökt sanningarna om Cyrillus Johansson som arkitekt, husägare, trädgårdsmästare, make och far. Det tog också tio år.

Hon har även skrivit boken Cyrillus Johanssons museum. Soltemplet i Karlstad, ett bildverk om Värmlands museum, en av hennes viktigaste böcker anser hon själv.

Utgivna böcker:

Varför finns det så många granhäckar i Rud? Bild, text & form, 2022

Cyrillus Johansson. Från Askersund till Östersund. Bild, text & form, 2008

Mormor Ellens äppelbok. 99 recept. Bild, text & form, 1999

Cyrillus Johanssons museum. Soltemplet i Karlstad. Bild, text & form, 1998

Faster Hannas potatisbok. 133 recept. Bild, text & form, 1998

Redigerade böcker:

Fröding, Gustaf. Fröding. Önskedikter. Redaktion: Anita Stjernlöf-Lund & Anita Forsnäsgård. Gustaf Fröding-sällskapet 2017.

Nyman, Gunvor. Det var på Sandgrund vi mötte varandra. Restaurang Sandgrund, Karlstad. Red: Anita Stjernlöf-Lund. Bild, text & form 2013.

Utmärkelser:

Region Värmlands Litteraturstipendium 2022 för boken Varför finns det så många granhäckar i Rud? med motiveringen:

Från omslagets taktila grankvist till bokens
omfångsrika innehåll får vi följa granen i alla dess skepnader, från sin plats i skogen till belyst och pyntat julträd. Vi får möta granen i litteraturen,
bildkonsten och musiken. Sist men inte minst får vi svaret på Varför finns det så många granhäckar i Rud?

Föreningen Värmlandslitteraturs formgivarpris Vackraste Värmlandsboken:

2023 för Varför finns det så många granhäckar i Rud? med motiveringen:

Allt är genomtänkt i denna originella bok! Från omslagets taktila grankvist till den öppna ryggen som gör den gröna bindningstråden synlig och tillåter att boken kan läggas öppen utan att den sluter sig. Texten som är satt i harmoniska spalter ger ett luftigt intryck och papprets matta yta ger färgfotografierna verklighetsprägel.

2013 för Det var på Sandgrund vi
mötte varandra av Gunvor Nyman,

2011 för Vinterblomster. Nålbundna vantar från Dalby i Värmland av Elisabeth Jacks Svantesson,

2005 för Det gröna huset i Skåre av Egil Akre och Gunhild Akre med illustrationer av Gunhild Akre och Gerd Göran,
2004 för Några sekler i värmlandsskogen av Egil Akre samt

2000 för Med sjöbanan Liljendal Kristinehamn 1870

av Egil Akre.

Hedersomnämnande av Svensk Bokkonst 2002 för En försommarmorgon med text och bild av Gertrud Samén med motiveringen: För ett kärleksfullt hantverk som skapat en skön helhet.

Hedersomnämnanden av Föreningen Värmlandslitteratur:

2018 för Tanketurer till Gud av Elisabet Härenstam

2016 för Maria Magdalena Kvinnan vid Jesu sida. Älskad och förtalad kultgestalt av Monica Sjögren Nordgren,

2012 för Pionjärer, kravaller och fattiga bönder. Berättelser om Karlstad med omnejd under 150 år 1863-2012. Red: Jon Räftegård,

2010 för Nära stranden med bild och text av Gertrud Samén samt för Sankta Anna Jesu mormor av Monica Sjögren Nordgren,

2008 för Cyrillus Johansson. Från Askersund till Östersund Författare, foto och formgivning: Anita Stjernlöf-Lund

2006 för Som vi minns det. Värmländsk stålindustri under slutet av 1900-talet. Redaktör: Arne Omsén,

2005 för En av 12 av Stefan Holm samt för Transporter på Klarälven. Pråmdragare, rallkuskar och ångbåtskaptener av Bengt Stjernlöf,

2004 för Att förnimma med text och bild av Gertrud Samén,

2002 för En försommarmorgon med bild och text av Gertrud Samén samt för Det doftar Värmland av Karin Lorenz med foto av Bertil Ludvigsson,

2000 för Calibariel med text av Gustaf Fröding & Bengt Berg samt bild av Stig Olson

1999 för Faster Hannas potatisbok.

Anita Stjernlöf-Lund 2011 med prisade boken Vinterblomster. Foto: Lena Sewall

Gustaf Fröding-sällskapets hedersmedalj Frödingmedaljen 2011 för sitt förtjänstfulla arbete med formgivning av flera av Gustaf Fröding-sällskapets årsböcker och för sin aktiva medverkan i det redaktionella arbetet.

Ur tal till Anita vid överlämnadet av Fröding-medaljen 2011:

För oss i Gustaf Fröding-sällskapet har Anita Stjernlöf-Lund och hennes företag Bild, Text & Form varit en trygghetsfaktor. När oroliga årsboksansvariga med tvivel på att det ska kunna bli någon årsbok, träffat Anita där ute i hennes ateljé på Romstad och hört hennes alltid lugna värmländska försäkran att det ska ordna sig, så har det rullat på och boken blivit färdig – och inte bara det – det har också blivit en verkligt vacker bok. Anita är alltid beredd att ställa upp för oss i Gustaf Fröding-sällskapet.

Hennes hittills kanske märkligaste uppdrag för oss var att utforma vårt nya diplom till hedersmedaljörerna. Inte kunde hon ana att det första namn hon skulle skriva in i diplomet som mottagare av hedersmedaljen 2011 var hennes eget!