Bengt Stjernlöf
 

Bengt Stjernlöf. Foto: Anita Stjernlöf-Lund.

Personligt: Bengt Stjernlöf är född i Stjernsfors 1941 och uppväxt i Uddeholm. Under några år efter realexamen arbetade han vid Hagfors järnverk, i hyttan, i martinverket och på laboratoriet. Efter ingenjörsexamen var han verksam som konstruktör inom fordonsindustrin, både vid Volvo och SAAB. 1978 flyttade han tillbaka med familjen till Värmland där han började som konsulterande ingenjör. 1984 startade han tillsammans med fyra kollegor eget företag. Från 1987 drev han egen konsultbyrå i Atlanta, USA. Han återkom till Sverige 1992 för att arbeta som teknikkonsult åt pappersindustrin genom sitt företag Promatec Engineering, baserat på Hammarö.
Bengt Stjernlöfs teknikbakgrund och ständigt växande historieintresse har hittills resulterat i böckerna Innan Tystnaden och Transporter på Klarälven.

Litteraturgenre: Facklitteratur

Författarskap: Bakom böckerna Innan tystnaden och Transporter på Klarälven ligger ett omfattande och gediget forskningsarbete grundat på Bengt Stjernlöfs långvariga och djupa intresse för transporter, teknik och historia.

Den rikt illustrerade boken Innan tystnaden riktar sig till alla är som är intresserade av brukshistoria och till de som har eller har haft anknytning till Stjernfors.

Stjernsfors ligger fem kilometer väster om Hagfors i Värmland och trots att det vid början av 1800- talet var Uddeholmsbolagets centrala bruk så var det var litet, sotigt och fattigt med låg medellivslängd och svårt spritmissbruk. Möjligheterna till utbildning var obefintliga, sjukvård saknades i stort sett helt, vart femte barn dog innan ett års ålder. Ur detta utvecklades en av den tidens högteknologiska industrier med export till USA och Asien men som drabbades av bruksdöden i slutet av århundradet.

Vid bruket framställdes under seklet enorma mängder produkter som 197 millioner handsmidda spikar, 140 tusen spadar, 2,7 millioner hästskor, 800 tusen tegelstenar brändes vid tegelbruket, 1,2 millioner plank och bräder sågades vid sågen. I boken beskrivs dessutom de arbetskrävande transporterna av malm från gruvorna och av färdiga produkter till utskeppningshamnarna vid Vänern, de farsoter som drabbade bygden, hur Uddeholmsbolagets sjukvård och skolväsende utvecklades, hur brukshandlarnas makt bröts och hur väckelsen förändrade befolkningen.
I Transporter på Klarälven berättas för första gången hela historien om järnbrukens och sågverkens älv- och sjötransporter från 1600-talets början till dess att de ersattes av järnvägarna. Boken handlar också om försöken att skapa ett säkert och rationellt transportsystem, om kampen mellan dem som transporterade och edsägarna, om sluss- och kanalprojekt, om försök med ångbåtar och andra mekaniska hjälpmedel.

På Klarälvens vattensystem utfördes i nära 300 år ett mycket omfattande transportarbete med hjälp av enkla pråmar och "folkkraft". Detta nådde under senare delen av 1800-talet sitt maximum då varje år 15.000 ton järnprodukter och 3/4 miljoner plank fraktades på älvar och sjöar till utskeppningshamnarna vid Karlstad och Skoghall. Vid varje fors lastades godset ur för hand, bars eller kördes till nedsidan för att därifrån föras vidare i nya båtar. I några fall skedde detta sexton gånger innan lasten nådde Vänern.
Skildringen av trafiken på Klarälvens vattensystem berättar även om företagsamhet och framförhållning men också om obeslutsamhet, kortsiktigt egoistiskt handlande och myndigheternas ständigt ändrade förutsättningar. Samtidigt pågick pråmdragandet under förhållanden som vi i dag knappast ens kan föreställa oss

Boken innehåller över 80 fotografier av vilka många inte förut publicerats. Bengt Stjernlöf har själv illustrerat texten med drygt 60 kartor, ritningar och diagram. Registren omfattar bl.a. 750 personer och 500 orter. Det rikhaltiga materialet i Transporter på Klarälven har inte tidigare funnits i tryckt form.

Utmärkelser:

Skogshistoriska Sällskapets Örtug för boken Transporter på Klarälven 2015.
 

En utmärkelse som tilldelas personer som gjort värdefulla insatser inom Sällskapets verksamhetsområde. Speciellt uppmärksammas insatser inom den skogshistoriska amatörforskningen. En Örtug består av ett diplom och en penningsumma, 2015 5 000 kr).

Gustaf Schröder-Sällskapets litteraturpris 2011 för ett författarskap i Gustaf Schröders anda, främst för böckerna Innan Tystnaden samt Transporter på Klarälven med motiveringen:

Brukskulturens stora betydelse för folket i Klarälvdalen har tagit sig många uttryck. Bengt Stjernlöf har genom forskning och sitt författarskap lättat på historiens tunga lock och låtit oss lättare förstå den tidiga industriella omdaning som bruken utgjorde.


Hedersomnämnande till Transporter på Klarälven från Föreningen Värmlandslitteratur för Vackraste värmlandsbok 2005

Skrivet om Innan tystnaden:

En guldgruva, ett gediget forskningsarbete och en värdefull skildring av den värmländska brukshistorien.
Bengt Eriksson, Nya Wermlands-Tidningen 4 jan. 2003
 

Ett storverk i flera avseenden, ett imponerande verk byggt på grundlig källforskning.
Bengt Åkerblom, Wermlandiana, nr 4, 2002
 

En guldgruva för alla som vill veta mer om hur livet tedde sig vid ett järnbruk under 1800-talet.
Valter Berg, Gustavabygden, nr 42, Julen 2002
 

En utmärkt bok i bygdehistoria, en riktig skatt, imponerande.
Tina Papadoupulou, Munkfors-Hagfors-Ekshärads veckoblad, 4 dec 2002


Jag berömmer den här boken.

Ulf Schenkmanis, Värmlandsradion, 22 nov, 2002

Författarporträtt sammanställt av Lena Sewall 2023. Källa: Bengt Stjernlöfs hemsida Promatec.se

Föreningen Värmlandslitteratur

Sju linjer

Startsidan

Kalendarium

Månadens dikt

Bokrecensioner

Värmlandslitterära författarporträtt

Värmlandslitterära författarsällskap

Utmärkelser/Stipendier

Årets Värmlandsförfattare

Läs vidare

Om föreningen

Arkiv

Värmlandsbokhandeln

Förlagsverksamhet

Bli medlem

Sju linjer