Betty Janson

 

 

 

 


Personligt: Britta Katarina (Betty) Janson föddes 1836 i Edsleskog och kom som nioåring till Värmland. Hennes far var den välkände Hans Jansson – lantbrukare och framförallt bondeståndets
talman i riksdagen. I samband med att han avböjt att väljas till talman och förlorat sitt arvode gjorde hans politikervänner en storstilad insamling för att göra honom skadelös. Pengarna använde han till att inköpa Södra Skarbol i Svanskog, den gård som senare har varit prästgård i socknen. Det var under åren i Svanskog som Betty Janson började utveckla sin skaldeådra. Senare flyttade hon tillsammans med sina systrar till Åmål där hon köpte en fastighet vid Kungsberget – det hus som senare har kallats Alphyddan. Där var hon bosatt till sin död 1927. Vid sidan om skrivandet ägnade hon sig också åt handarbete och under ett antal år var hon slöjdlärarinna i Åmål.
 

Författarskapet: Betty Jansons dikter och berättelser hamnade länge i byrålådan – men så fick hon besök från Lundholms bokförlag som tog med ett av manuskripten och gav ut detta som Hemmets solsken (1884). Det här satte fart på skrivandet. Under de följande decennierna formligen flödade berättelser och poem ur en till synes aldrig sinande källa – för att citera ett minnesord. Hon
medarbetade även i Göteborgs Veckotidning, Lilla Svenska Barntidningen, Barnavännen och diverse kalendrar – alltid med signaturen Betty. Böckerna fick stor spridning och några av dem gavs ut i fyra fem upplagor. Flera av dem översattes dessutom. Så småningom satte synsvårigheter punkt för skrivandet. I samband med 90-årsdagen hyllades hon 1926 av Lindblads bokförlag som gav ut berättelsesamlingen I fordom tid. Året därpå gick hon ur tiden och återbördades då till Värmland där hennes gravsten fortfarande finns på Svanskogs kyrkogård. Betty fortsatte att läsas. Flera av böckerna gavs ut i flera upplagor långt in på 1940-talet. 2018 uppmärksammades Betty Janson i Svenskt Kvinnobiografiskt Lexikon ( https://skbl.se ) med ett porträtt signerat Beata Agrell.
Om man idag letar fram Betty Jansons böcker (på de värmländska biblioteken finns det bara ett enda exemplar) kan man konstatera att texterna bär spår av hennes djupa religiositet, och som någon
konstaterade: Det handlar om starkt moraliserande berättelser.
 

Publicerade böcker (urval):
Höstblommor / Vers och prosa af Betty. Linköping : P. M. Sahlströms bokh. 1878.
Hemmets solsken. Lundholms bokförlag. 1884.
Elnas skatt : berättelse. Stockholm : Ekman, 1898.
Interiörer ur svenska folklifvet. Göteborg: Aaröe. 1899.
Guldgrufvan m.fl. svenska originalberättelser : tillägnade de unga. Köping: Lindblads. 1900.
Kära namn eller födelsedagsbok. Med ett bibelspråk för hvarje dag i året samt verser. Örebro, 1901.
Skuggorna vika, sol går opp! : svensk originalberättelse för gammal och ung. Köping : Lindblad, 1901.
Dyrköpt lycka : svensk originalberättelse. Biblioteket Ljungblomman ; 1. Köping: Lindblad. 1903.
Trohet mot Kristus : Berättelse för ungdom. Örebro, 1903.
Hemmets solsken : interiörer ur svenska folklifvet. Köping: J. A. Lindblad. 1905.
Lifsbilder : berättelser. Åmål : Bohlin, 1905.
Skuggorna vika, sol går opp : svensk originalberättelse för gammal och ung. Köping : Lindblad, 1906.
Rök-Lenas stuga : tidsbild tillägnad de unga. Köping. 1906.
I solnedgången : dikt och sång. Åmål, 1906.
Sagoprinsessan : berättelse. Köping : Lindblad, 1907.
De hemlösas stjärna. Köping : Lindblad, 1907.
När lyckan kom m.fl. originalberättelser. Köping: Lindblads. 1908.
Vid aftonlampan : Svenska berättelser. Köping : Lindblad, 1908.
Förgätmigej och andra berättelser. Köping : Lindblad, 1909.
En gammal adelsgård. Köping : Lindblad, 1908.
Jonas Prångs halfva dag : berättelse. Örebro : Dahlberg, 1909.

Vid hemmets härd : Berättelser. Köping : Lindblad, 1910.
På hemvägen och andra svenska originalberättelser. Köping: Lindblad. 1910.
Varför? : svensk originalberättelse. Uppsala: Lindblad. 1913.
Helgmålstoner : Sånger och dikter. Uppsala : Lindblad, 1914.
Förvandlingen och andra berättelser. Örebro : John Dahlberg, 1915.
För julbarnets skull och andra berättelser. 1916.
Vad Vänern sjöng : Dikt. Norrköping : Julbudskapets förl. 1917.
Skogsidyller : berättelser. Uppsala : Lindblad, 1917.
Mors stuga : berättelser. Uppsala : Lindblad, 1918.
Den gamla smedjan och andra berättelser. Uppsala : Lindblad, 1919.
Rimfrost och andra berättelser. Uppsala: Lindblads. 1920.
Huru Nils blev missionär. Lindblad, 1920.
Lennart Torvigg jämte andra berättelser. Uppsala : Lindblad, 1921.
På Gökfjället och andra berättelser. Uppsala : Lindblad, 1922.
I skymundan : berättelser. Lindblad, 1924.
I fordom tid och andra berättelser. Uppsala

 

Författarporträtt sammanställt av Claes Åkerblom 2020

 

Sju linjer

Föreningen Värmlandslitteratur

Sju linjer

Startsidan

Kalendarium

Årstiderna i värmländsk poesi

Bokrecensioner

Värmlandslitterära författarporträtt

Värmlandslitterära författarsällskap

Utmärkelser/Stipendier

Årets Värmlandsförfattare

Länkar

Om föreningen

Hänt tidigare

Värmlandsbokhandeln

Förlagsverksamhet

Bli medlem

En linje

Föreningen Värmlandslitteratur
 

Verkstadsgatan 20
652 19 Karlstad

Telefon: 054-21 38 47

E-post:

varmlandslitteratur@telia.com

Sju linjer