Jakob Karlstam

 

 

 

 

 

 

 

Personligt: Jakob Karlstam föddes 1861 i Dalby. Liksom så många andra drog han i ungdomsåren norrut, till Sundsvall, och vidare till Amerika. Karlstam tillhörde återvändarna. 1895 var han tillbaks i Dalby där han bosatte sig i Branäs. Med åren startade han eget, i måleribranschen. Han var också en stor nykterhetsivrare – och så skrev han, ofta sådant som han framförde vid just nykterhetsrörelsens sammankomster. Karlstam var en välkänd person i bygden och har långt senare hedrats med en egen gatstump. I Ransby är det ett tiotal familjer som har sin bostad utmed Jakob Karlstams väg. Han dog i Ransby 1944.

 

Författarskapet: I bokform debuterade Jakob Karlstam redan 1904, med dikthäftet Allvarsord och raljeri. 1927 kom samlingen Toner från Klarälvdalen. Som titeln antyder var det ofta dikter som var tänkta att sjungas – inte sällan på bygdemål. Förordet är skrivet av nykterhetskämpen Harald Wadman som framhåller Jakob Karlstams medverkan vid de nordvärmländska nykterhetsmötena, med diktläsning eller sång. I ytterligare två skrifter, Bygdekrönika och Slagskuggor och ljuspunkter handlar det om lite mer berättande texter. I Bygdekrönika återvänder han exempelvis till 1870-talets Dalby. I Ingvar Larssons antologi Rim och ramsor från Dalby (1973) presenteras Jakob Karlstam, liksom i Iwan Schymans Värmländska versmakare och Svenskt Författarlexikon.

 

Utgivna böcker:

Allvarsord och raljeri. Karlstad 1904.

Toner från Klarälvsdalen. Karlstad 1927.

Bygdekrönika. Sunne 1929.

Slagskuggor och ljuspunkter. Sunne 1933.

 

Författarporträtt sammanställt 2020 av Claes Åkerblom

 

Sju linjer

Föreningen Värmlandslitteratur

Sju linjer

Startsidan

Kalendarium

Årstiderna i värmländsk poesi

Bokrecensioner

Värmlandslitterära författarporträtt

Värmlandslitterära författarsällskap

Utmärkelser/Stipendier

Årets Värmlandsförfattare

Länkar

Om föreningen

Hänt tidigare

Värmlandsbokhandeln

Förlagsverksamhet

Bli medlem

Sju linjer