Sven Rosendahl

                               Sven Rosendahl. I 50--årsåldern

Personligt: Sven Rosendahl föddes 1913 i Stocksund. Fadern, Henrik Rosendahl, var läkare och professor och kom ursprungligen från Filipstad, modern, Hilda, hade rötter i Kristinehamn. Sven Rosendahl slutade tidigt på läroverket för att arbeta med skogs- och lantbruk. Han gick även en termin på målarskola.

  Vid nitton års ålder, 1932, debuterade han med naturskildringen Skogarnas åbor men själv räknade han Räven från Krackberget (1941) som sin egentliga debut. Hans kritikergenombrott kom 1951 med romanen Gud Fader och tattaren. Sven Rosendahl var i sitt författarskap inspirerad av den norrbottniska och värmländska naturen och tidvis bodde han i Värmland. Förutom natur- och djurskildringar skrev han romaner (självbiografiska och fiktiva), noveller och skådespel. Under lång tid skrev han även naturkåserier i Stockholms-Tidningen. År 1990 avled Sven Rosendahl vid en ålder av 77 år

Författarskap: "Människorna i Sven Rosendahls böcker växer fram ur hans naturskildring, är en del av den. Mot den bakgrunden tecknar sig deras profiler och öden. Också det mänskliga dramat visar hos diktaren upp rika varianter, och han fångar ofta ytterligheterna, de våldsamma svängningarna mellan explosiv glädje och leklust å ena sidan, å den andra förtvivlan eller fanatismens avgrunder." (Lennart Bernesjö i Värmländska diktarhem, 1968)

Utgivna böcker (endast första upplagan anges):

Skogarnas åbor. Geber 1932

Ödetorpet. Geber 1933

Vildfågelns fjäll. Geber 1934

Korpar. Geber 1936

Vårsådd. Geber 1937

De onda dagarna. Geber 1939

Räven från Krackberget. Geber 1941

Då livet är bäst. Naturskisser. Geber 1942

Ulvaskallen. Skildring från gränsfjällen före kriget. Geber 1943

Fjäril. Geber 1945

Frid på jorden. Geber 1945

Elden och skärorna. Geber 1946. Även utgiven under titeln Svedjefinnar. Folket i bild 1950

Jakten går i bergen. "Memoarer" från värmlandsskogarna. Geber 1948

Äventyr i markerna. En bok om djur. Geber 1948

Svartstarr. Tiden 1949

De tysta nätterna. En bok om grävlingar. Tiden 1950

Berömda  berättare. Om jakt och fiske, djur och natur . Red., Folket i bild 1951

Gud Fader och tattaren. Bonnier 1951

Sommar i Svartböle. Tiden 1952

Jättarna leker. Tiden 1953

Varulven. Tiden 1954

Lojägarna. Första boken om galtåsfolket. Bonnier 1956

Midsommardomen. Bonnier 1958

Strövtåg. Tiden 1958

Lövhyddorna. Bonnier 1959

Valet. Bonnier 1960

Någon har rest bort. Bonnier 1961

Av hav är du kommen. Bonnier 1962

Den femtonde hövdingen. En roman från 1600-talets Lappland. Bonnier 1964

Dianas bägare. En jaktbok. Bonnier 1965

Fryksdalsresan. Bok och Bild 1965

Rävpolskan. Bonnier 1966

Från himmelens fåglar. En antydan om fåglarna i människan - och om fåglarnas skönhet. Bonnier 1968

Galtakvädet. Svinets memoarer. Bok och Bild 1969

Lämlarna. En saga om makt och hunger. Bonnier 1970

De stora vännerna. Berättelser kring hästar. Bonnier 1973

Medan ännu göken gal. Gidlund 1978

Jordens fägring .1. Fisketuren. Bonnier 1978

Jordens fägring 2. Det outtömliga. Bonnier 1983

Rådrum. Gidlund 1983

Uppväxt. Gidlund 1985

Förutom dessa utgav Sven Rosendahl ett tiotal böcker som han aldrig själv förde in i sin verkförteckning, mest naturböcker för barn

Dramatik:
Svart vår, ingår i Svenska Radiopjäser 1949 (Sveriges Radio 1950)

Se också: För att se ett urval böcker och artiklar som handlar om Sven Rosendahl och hans verk, klicka här.

Sven Rosendahl-sällskapet:  Sven Rosendahl-sällskapet bildades 2002 och var verksamt till och med år 2015. Klicka här för att läsa en redogörelse för sällskapets verksamhet under dessa år då sällskapet bland annat arrangerade flera oförglömliga resor i Sven Rosendahls fotspår och dessutom gav ut två böcker med texter av Sven Rosendahl sammanställda av författarens dotter Monica Lagerås Rosendahl.

Natten dröjer i en sista fläkt över sjoken av stöpsnö, över ljungen, klyftorna och granslyngena i Barsleberg. Men gryningsstrimman ristas bortom Lisjöberg i nordost. Snart kör aprildagen sitt solspann in över Fryksdalen. Ögat skall åter bländas av ljuset från iskristaller och vatten, det skall sjuda i kärren, ångorna skall stiga uppåt lärksången ovan åkrarna vid Fryken. Ännu en stund råder denna ljusdunkla ovisshet, denna lyhörda beredelse, som är gryningens väsen. Kvistspetsarnas droppar hänger frusna. Gölarna av smältvatten har försetts med sköra insegel. Men nere i köldgradernas tystnad sorlar de rännilar, som nattfrosten inte rått med. Rödhaken är vaken: jag såg fågeln nyss, då den kom blåsande upp ur en rotstalp för att begynna sitt pysslingsmygande. Orrarna ger nere från Stallbergsmossen ifrån sig korta huckranden – som frossbrytningar - och långa, ofattbart intensiva pysanden. Barslebergs fåtaliga tjädertuppar hälsar också rödstrimman därborta i nordost. Men det är stillheten som dominerar.

Ur Strövtåg