Hänt och noterat 2011

22−25 september Bokbord i Värmlandsmontern
18−20 november Värmländsk bokmässa

2010 Års Vackraste Värmlandsbok

Föreningen Värmlandslitteraturs debutantpris

Novellpristagare

Region Värmlands litteraturstipendium

Geijerafton på Värmlands museum

Anita Stjernlöf-Lund & Emil Jensen Frödingprisade

Ellen Matsson Selma Lagerlöfpristagare 2011

Krister Gustavsson belönad av Svenska Akademien

Lillan Augustsson dikthyllad

Ulf T Carlsson belönad med Rosenbergspriset
Jubilerande Bibliotekspantrar

Med Selma försvinner också Åhs

Värmlandslitterärt mörker och ljus i Säffle

26 mars Ett musikaliskt och litterärt årsmöte

Vackraste Värmlandsboken. Formgivaren Leif Haglund och författaren Sven Smedberg belönades med diplom och blommor för 2010 års Vackraste Värmlandsbok. Foto: Marie Söhrman.

Årets årsmöte ägde rum i Sverige-Amerika Centrets lokaler lördagen den 25 mars kl 12.00. Ovanligt nog inleddes mötet med sång och musik av bandet Wermlandica, vars upphovsman, Robert Åslund, fick 5 000 kr ur Bengt Axelssons kulturfond hösten 2010. De tre musikanterna ur Wermlandica framförde två tonsättningar av Selma Lagerlöf  resp. Gustaf Fröding. En annorlunda, mycket god inledning på årsmötet. Stort tack till Robert!

   Årsmötesförhandlingarna, som leddes med van hand av vice ordföranden Matts Nilsson, bjöd inte på några sensationer.

   Hela styrelsen blev omvald, d.v.s. alla som inte redan var valda till nästa år. Sålunda kommer styrelsen också i år att bestå av Anita Andersson, Anita Meyer-Lie, Birgitta Rosén, Rolf Zandén, Lars Österdahl, Lena Sewall, Erik Dahlberg, Matts Nilsson och Eva Fredriksson. Ordföranden, Bengt Åkerblom, återvaldes för ännu ett år. Han tackade för det stora förtroendet men uppmanade valberedningen att till nästa år göra sitt yttersta för att få fram en ny ordförande!

   Valberedningen  omvaldes med Lars-Martin Jansson som sammankallande samt Jan R. Ohlson och Barbro Järliden som ledamöter. Omval blev det också av revisorerna Lars Lingsell och Hans Olsson samt revisorssuppleanterna Elisabet Blomqvist och Astrid Thyberg. Medlemsavgiften förblev oförändrad, 150 kr.

   Föreningens ordförande redogjorde för de viktigaste punkterna i verksamhetsberättelsen och för föreningens planer inför den närmaste framtiden. Novelltävlingen, den tredje i föreningens historia, är det största åtagandet under året. Kostnaderna för den beräknas till minst cirka 25 000 kr, inkl. tryckning av de bästa novellerna. Från vår samarbetspartner, Värmländska Författarsällskapet, har dock föreningen i dagarna erhållit 5 000 kr till detta ändamål, vilket ordföranden tacksamt noterade.

   Förhandlingarna avslutades med att ordföranden Matts Nilsson särskilt tackade ett antal medlemmar, som i det tysta lagt ner mycket arbete för föreningen: Erik Dahlberg med sambo Birgitta Viking, som många gånger under årens lopp fått gripa in och se till att våra datorer fungerat, som hållit medlemsregistret aktuellt och uppdaterat den sorgligt försummade lagerlistan. Lena Sewall, som lagt ner ett hängivet arbete på att alltid hålla hemsidan aktuell och estetiskt tilltalande. Marie Söhrman, som nu i flera år innehaft det viktiga uppdraget som ordförande i juryn för utseende av vackraste värmlandsboken och som med bistånd av Kjell Sundström försett föreningen med goda fotografier. Barbro Järliden, hedersledamot och lika flitig som skicklig föredragshållare. Irma Holmström, som tillsammans med ordföranden sedan flera år tillbaka haft hand om utskicket av Wermlandiana. Anna Wennerlund Cruickshank, Ingrid Nordwall, Svetlana Lundh, Birgitta Rosén och Anita Meyer-Lie, som alla är inbitna bokförsäljare på bokmässorna. Monica Gustafsson, som i många år nu varit vår kassör och inte lämnat någon möda ospard för att få våra räkenskaper i ordning. Anita Andersson, som i egenskap av ordförande i Värmländska Författarsällskapet är en viktig medarbetare och ledamot av flera juryar. Viola Karlsson, vår mästerbagare, som så ofta försett oss med tårtor och kakor vid festliga tillfällen. Jörgen Renck, som för en närmast symbolisk penning, lägger ned ett omsorgsfullt arbete på att göra Wermlandiana till en vacker tidskrift. (Detta är nu ingen fullständig förteckning men jag hoppas ha fått med nästan alla viktiga medarbetare!)

   Efter en fikapaus samlades årsmötesdeltagarna igen för utdelning av diplom till 2010 Års Vackraste Värmlandsbok och 2010 års bästa bokformgivare, som gick till formgivaren och konstnären Leif Haglund  för Klässbols linneväveri, författad av Sven Smedberg, som utkom 2010  på Heidruns förlag. Också förläggaren Gun-Britt Karlsson var på plats och gladde sig över utmärkelsen. Juryns utlåtande löd:

En utsökt vackert, kongenialt formgiven bok med linneomslag och blå

linblommor på inlagan samt självklart och luftigt blandade och placerade

bilder och text. Boken framhäver genom sin formgivning den enkelhet

och höga kvalité som är betecknande för Klässbols linneväveri och inger en

känsla av att produkterna hos detta traditionsrika företag är mycket exklusiva.

En given vinnare alltså!

Hedersomnämnda. Fr v Gertrud Samén, Anita Stjernlöf-Lund och Monica Sjögren Nordgren. Foto: Marie Söhrman.

Tre hedersomnämnanden delades ut. Anita Stjernlöf-Lund erhöll i egenskap av formgivare av Nära stranden med text och bild av Gertrud Samén, Bild,Text&Form, samt Sankta Anna, författad av Monica Sjögren Nordgren, Kyrka, Konst, Kultur, inte mindre än två hedersomnämnanden. Arvikaformgivaren Lars Norrby fick också ett hedersomnämnande för boken Zetterquist, Salungens förlag, skriven av Sven Smedberg.

   Årsmötet avslutades med att Barbro Järliden höll ett strålande bra tal: Selma Lagerlöf möter Gustaf Fröding. Hon pekade på många likheter mellan de båda författarna men möttes i vanlig mening gjorde de bara en gång, nämligen på Öjerviks herrgård 1880.

 Dock växlade de båda inte ett ord mellan sig denna enda gång och således aldrig! Selma Lagerlöf var dock en stor beundrare av Gustaf Fröding som framgår av den prolog till hans ära som hon skrev 1921.

  Gustaf Fröding å sin sida skrev en mycket berömmande och insiktsfull recension av Gösta Berlings saga, då  boken kom ut 1891. Annars fick boken i allmänhet ett rätt ljumt, ja, i några fall rent fientligt mottagande i den svenska pressen. Barbros föreläsning var en mycket värdig avslutning på Föreningen Värmlandslitteraturs årsmöte.

Årsmötet var rätt välbesökt, ganska exakt 30 personer, varav fyra inte var medlemmar.

13 april Världsbokdag i Karlstad

I

                      Årets debutant. Ninni Schulman. Foto: Lena Sewall.

Föreningen Värmlandslitteraturs debutantpris på 10 000 kr utdelades i år för tredje gången på Världsbokdagen, som 2011 på grund av påsken var tidigarelagd till den 13 april. Det gick till Ninni Schulman som hösten 2009 debuterade som författare med romanen Flickan med snö i håret (Forum).

    Juryn, som bestått av Anita Andersson, Olof Andersson, Lillan Augustsson, Anna Wennerlund och Bengt Åkerblom, har enats om följande motivering till sitt val av vinnare:

Om Flickan med snö i håret av Ninni Schulman. 
 

Författaren lyckas hela tiden hålla spänningen uppe – och vad är viktigare för en kriminalroman? Men boken är mer än det, det är också en skildring av svensk medelklass, av nästan sociologiskt slag, men levande gestaltad. Förvisso är det en berättelse med många upprörande händelser, men vardagliga situationer och mellanmänskliga relationer är väl så viktiga för författaren, som dessutom känner Hagfors väl.

Boken är mycket välskriven, intelligent berättad och snabbt läst och man lägger undan den och tänker att det här var ju en riktigt bra svensk deckare och till på köpet av en debutant, värmländsk t.o.m.

14 maj Göran Tunström-dag i Sunne

Även 2011 firade Föreningen Värmlandslitteratur Göran Tunströms födelsedag i Sunne tillsammans med kulturavdelningen i kommunen.

   Göran Tunström föddes den 14 maj 1937, medan föräldrarna fortfarande bodde i Borgvik. Men samma år blev pappa Hugo komminister i Sunne och familjen flyttade dit med den verkan att Sunne – mirabile dictu som Gunnar Sträng  brukade säga – blev platsen, som Göran Tunström återvände till gång på gång i sina romaner och den lilla köpingen i Sagans land blev lika litterärt berömd som någonsin Hjalmar Söderbergs Stockholm eller Hjalmar Bergmans Wadköping.

   Göran gick bort 5 februari 2000 och sedan dess har Föreningen Värmlandslitteratur varje år den 14 maj uppmärksammat hans minne. De senaste åren i Sunne i samverkan med Sunne kommun och så också 2011.   

   Firandet, om man så får kalla det, tog sin början efter att klockorna i Sunnedomen ringt helgsmål, med att representanter för Fryksdalens Gille och Föreningen lade ner en blomsterkvast på graven och Sunne manskör under Lars Wistrand sjöng Under hägg och syren och  Stilla skuggor breda sig i kvällen. Till skillnad från 2010 när träden stod dystert kala och gråväderssvarta var nu lindarna gröna.

   Nästa punkt på programmet för ”dagen” var en teaterföreställning på Sunne nya, fina bibliotek. Boulevardteatern från Stockholm gav Görans Föreställningen om Gud, ett både roligt och tankeväckande lärostycke, spelat av tre skådespelare med en nästan skrämmande inlevelse och intensitet. Trots Eurovisionsschlagerfinal på TV var Frykensalen nästan fullsatt och tur var ju det för det var en lysande teaterföreställning!

   Som avslutning på kvällen utdelades Sunne kommuns kulturstipendium till Göran Tunströms minne och i år gick det till Sunne manskör, som lovade använda pengarna, 10 000 kr, främst till sin ungdomsverksamhet.

   Göran Tunström-dagen arrangerades av Sunne kommun tillsammans med Fryksdalens Gille, ABF och Föreningen Värmlandslitteratur. Ett särskilt tack till kulturchefen i Sunne, Tuula Dajén, som fixade besöket av Boulevardteatern. Kanske kan den framföra fler Göran Tunström-pjäser i framtiden? Han skrev mest för radioteatern men omöjligt vore det väl inte att iscensätta någon eller några av hans radioteaterpjäser, som enligt professor Dag Nordmark blivit en orättvist bortglömd del av hans produktion.

21 maj Kulturutflykt till Arvika

Väststuga i Långvak. Jörgen Jansson och Hans-Olof Boström välkomnas av Denice och Olle Zetterquist.

Årets kulturresa var som vanligt ett samarrangemang mellan Föreningen Värmländsk Kultur och Värmlandslitteratur men – sanningen att säga – så var det det förstnämnda sällskapet som denna gång satt ihop programmet, närmare bestämt konstprofessorn Hans-Olof Boström. Vi bidrog med att leja buss. Den här gången var det Bonnstabussen AB, som lämnade billigaste offerten, och således fick körningen och – det kan sägas redan nu – genomförde uppdraget till allas vår fulla belåtenhet .

   Tack vare goda kontakter inom Arvikas konstvärld hade Hans-Olof kunnat komponera ett program av lite annorlunda slag. Jag tänker då framför allt på att vi fick göra hembesök hos både Olle och Jörgen Zetterquist och komma in i  Björn Ahlgrenssons stuga i Perserud.

   Första programpunkten var emellertid ett besök i Långvak hos Ulla Nilsson på Övre Stortorpet. Där jobbade en gång i tiden hennes farmors bror Samuel Johansson och gjorde krukor men senare också keramik, som han signerade. Redan 1846, då skråväsendet upphörde, hade krukmakare flyttat ut från Arvika till Långvak för där fanns nämligen fin lera , ”fet och blå och nästan som smör att ta i ” för att citera Ulla. (Men numer hämtas leran från Danmark!)  Tio år gammal började hon (född 1956)  hjälpa till hos Samuel men 1975 stängde han verkstan, som hon så småningom, när hon och hennes man blivit ägare till Övre Stortorpet, restaurerade och fick kulturminnesmärkt. Den är nu ett levande dokument över ett gammalt  hantverk. Vi fick naturligtvis komma in i denna märkliga verkstad liksom i den nybyggda utställningslokalen, där vi kunde beundra Ulla Nilssons utsökt vackra hantverk. Här bjöds vi dessutom på hembakta, naturligtvis goda, smörgåsar och chokladmuffins samt kaffe, som smakade gott denna soliga men blåsiga försommardag. Bofink och lövsångare sjöng i björkarna. Mer se- än hörvärda var hönsgårdens tuppar!

   Nästa uppehåll gjorde vi på Anneberg i Rackstad, där Jörgen och Margareta Zetterquist bor i ett falurött hus av äldre datum – med utsikt över Racken – vad annars? Här fick vi gå husesyn och förundras över allt vad Jörgen och Margareta samlat ihop under årens lopp, konst av nära och kära och – inte minst – en formidabel samling av hästar från olika hörn av världen – dock inte från Dalarna. Konstnären själv tog emot oss i sin ateljé en trappa upp. Efter en partiell förlamning för drygt ett år sedan på höger sida lärde sig Jörgen snabbt att måla med vänster hand men nu kan han åter använda sig av högerhanden. På staffliet hade han en olja under arbete och i ateljén fanns tillräckligt med målningar för en hel utställning.

   Någon timme senare hade vi förflyttat oss till Pershage i Perserud, där Margareta Gustafsson kunde visa oss stugan Björn Ahlgrensson med sin fru, Elsa, syster till Fritz Lindström, bodde i några år i början av 1900-talet. Rummet med den öppna spisen, som avbildas i Ahlgrenssons mest kända målning, Skymningsglöden, finns kvar i oförändrat skick – i princip! Per Inge Fridlund skriver i sin bok om Rackstakonstnärerna att Ahlgrensson är ”en bedragare”,  målningen är ”som dokument ett falsifikat”. På den ser vi något som mest liknar en herrgårdsinteriör men i verkligheten är det alltså fråga om kammaren i en torpstuga!. (Man kan dra en jämförelse med Carl Larsons interiörer från hemmet i Sundborn. Det ser så rymligt och spatiöst ut det som i verkigheten mest liknar ett mindre dockskåp!)

   Ingen konstresa till Arvika utan ett besök på Rackstadmuseet! Här blev vi guidade av avgående museichefen Richard Sangwill, som bl.a. berättade om konstnärskolonier i allmänhet och Rackstadkolonin i synnerhet. Vi fick också en visning av konsthantverkutställningen i den nyare delen av museet. Konstresan avslutades i källaren, där en utställning av föremål från 100-årsjubilerande Trefaldighetskyrkan fanns att se, bl.a. den genom Bengt Sahlström så berömda dopfunten av konstnären Bror Sahlström, som i några år tillhörde ”kolonin”. I samma lokal serverades vi också spis av mindre andligt slag, nämligen välsmakande grönsakssoppa och ovanpå det kaffe med läckraste nötkaka!

      Avslutningsvis besöktes  museets butik, där undertecknad för Karlstads stadsbiblioteks räkning  kunde inhandla två nyutkomna böcker med Arvika-anknytning, nämligen en bok om arvikaarkitekten Ludvig Mattsson, som bygger på hans korrespondens under några ungdomsår, samt ett mycket påkostat häfte om Mikaelikyrkan, ritad av Ivar Tengbom, kanske mest känd för konserthuset i Stockholm, och utsmyckad av Rackstadkonstnärerna. ”Konstnärernas kyrka” kallades den av Richard Sangwill och det är ingen dum benämning! Skriften har många olika författare men utgivare är förstås Arvika Östra Församling, där kyrkan är belägen.

         Sista anhalt på resan blev Väststuga i Långvak. Där bor sedan många år Denise och Olle Zetterquist i ett präktigt hus från mitten av 1800-talet med ett utbygge från 1908 av den berömde arkitekten Ragnar Östberg. Olle och Denise hade trots hotande, gråa moln och tilltagande kylig vind dristat sig att ställa ut flera prov på sin konst på gården bakom huset. Tavlorna var inte hängda utan lutade sig mot en gammal laduvägg: En emalj och några kraftfulla grönsaksstilleben av Denise samt några verk av Olle – bl.a. en mycket fartfylld bild av backhopparen Tore Hedman, en gång i tiden världsmästare och Arvikas störste backhoppare genom tiderna. Också här fick vi gå husesyn i ett på konstföremål välfyllt  hus. Olle var tydligen inte lika hästbiten som sin bror men hade i gengäld en förnämlig samling av nötknäppare i snidat trä! Vi alla resenärer tyckte nog att vi kunde skatta oss lyckliga som fått komma in i och bese dessa konstnärsbostäder och bli åtminstone lite bekanta med två så framstående konstnärer, båda både visa och vänliga, ja högst angenäma bekantskaper!

·         Kunnig och underhållande ciceron under resan var förstås Hans-Olof Boström, men kåserade under resan till Arvika gjorde också Föreningen Värmlandslitteraturs ordförande, som med utgångspunkt i två böcker, Ivan Schymans Värmländska versmakare och Arvika kommuns jubileumsbok, I Arvika, berättade om några författare med hemvist och/eller ursprung i Arvikatrakten som Tage Aurell, Robert Kangas, Bengt Hallgren, Reidar Nordenberg, Sven Smedberg och Urban Magnusson.

·         Summa summarum: En givande, mycket lyckad resa. Och vädret var mycket reslämpligt: Skiftande molnighet, svala vindar men inget regn!

9 augusti Litteraturafton i Sunne

Sedan år 2000 har Föreningen Värmlandslitteratur tillsammans med Värmländska Författarsällskapet och Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris arrangerat en litteraturafton i Församlingshemmet i Östra Ämtervik – som ett inslag i den berömda Kulturveckan i Sunne, som är lika gammal som Selma Lagerlöf-priset, alltså från 1984. Det brukar vara populära, välbesökta tillställningar.

   Många har de författare och trubadurer och uppläsare varit, som medverkat på denna litteraturafton under åren men ett stående inslag från begynnelsen har utgjorts av Anita Andersson och Berndt Andersson. Anita har mestadels varit konferencier, till vilket hon är som klippt och skuren, medan maken Berndt delgett oss smakprov ur sin produktion – ofta ganska hemska läsestycken men på senare år hejdlöst roliga passager på mål, som kanske det blir en bok av så småningom – texter på mål är ju annars mest på vers. Med från starten har också Ragnar Magnusson varit, arbetarförfattare men också författare av skämtsamma historier på svenska eller mål.

   I årets litteraturafton den 9 augusti var de förstås med, Anita, Berndt och Ragnar men också Monica Lagerås-Rosendahl, tillsammans med sin introduktör Karl-Axel Hjerdt, Karina Johanssson, som skrivit en deckare i Sunne-miljö, Jan R. Ohlson, majoren som blev författare med sommarbostad i socknen, ”det sagorika Östra Ämtervik”, och – inte minst – västämtingen och trubaduren Göran Samuelsson, Årets värmlänning 2010!    Lyckligtvis var de inte ensamma utan tillstädes var också 91 betalande besökare, nästan rekordartat många och ungefär så många som bekvämt får plats i det trevna församlingshemmet, beläget mellan Östra Ämterviks kyrka och kyrkogården med den hisnande sköna utsikten över Mellan-Fryken (vid vars stränder Selma Lagerlöf sett gudar vandra) – när det är vackert väder, vilket det i stort sett alltid är!  (Dagen därpå, alltså den 10 augusti, regnade det däremot från 7.00 till kl. 20.00 – sammanlagt föll 64,5 mm!)

   Litteraturaftonen har blivit en fast och uppskattad tradition – kanske har det något med den obligatoriska kaffepausen att göra? Som Mats Dahlberg skrev i NWT inför kvällen: ”Entrépriset till denna litteraturafton är femtio kronor. Lite drygt sju kronor per medverkande alltså. Men för femtilappen får man också både kaffe och smörgås. Det är på detta sympatiska sätt kulturen hanteras i Östra Ämtervik”.

   Och faktum är att även årets Litteraturafton blev en mycket lyckad tillställning inte bara publikmässigt. Stämningen var på topp från första början och för det svarade vår trubadur. Sedan framförde Ragnar Magnusson en föga trovärdig men mycket rolig historia, Jan R. Ohlson berättade om sin kommande bok, Kapten Nemo, Karina Johansson berättade livfullt om sina skrivarmödor och avslöjade att hon hade flera bokprojekt på gång, Monica Lagerås-Rosendahl, dotter till författaren Sven R., avslöjade med stöd av Karl-Axel Hjerdt att Sven Rosendahl-sällskapet, där de båda sitter i styrelsen, ämnar utkomma med en ny bok till Värmländska bokmässan hösten 2011. Den består av ett urval kåserier (företrädesvis om djur och natur kan man förmoda) ur gamla Stockholms-Tidningen, salig i åminnelse, och för illustrationerna svarar ingen mindre än Gunnar Brusewitz. Många skrattsalvor framkallade Berndt Andersson med en totalt hejdlös skröna. Göran Samuelsson slutligen, som någon dag innan avslutat årets packmopedturné, visade att han var inte bara en god vissångare utan också en trivselskapare av rang med historier av diverse slag – bl.a. om sin mormor, som uppvaktades av kära släkten på 101-årsdagen med ”Ja, må hon leva uti hundrade år!” Katastrof, men mormor tog det med ro – och levde nästan ett år till!

 

22−25 september Bokbord i Värmlandsmontern

 

                     Fixade betalkortsapparat. Anna Wennerlund. Foto: Eva Fredriksso

Bengt Åkerblom rapporterar:

 

Återigen var Föreningen Värmlandslitteratur bokförsäljare i Värmlandsmontern på den stora bokmässan i Göteborg den 22-25 september 2011.

   Vårt bokbord var bättre bemannat än någonsin. Förutom de tvenne bokbordscheferna, alltså undertecknad  och Anna Wennerlund, var  Eva Fredriksson, Lillan Augustsson, Ingrid Nordwall, Svetlana Lund och  Birgitta Fröding tillstädes, alla, med undantag av  vår nykomling Lillan, med mångårig försäljningsvana.
   Inte för första gången var Lars Lerins senaste bok den mest sålda boken för oss, nämligen del 2 av hans brevväxling med Kerstin Högstrand: Straffrundor och ärevarv. 55 ex. såldes av boken, 5 fler än En liten konstnär, som var den stora Lerin-bestsäljaren för två år sedan - fast vi hade förstås kunnat sälja många fler ex. av den om vi haft fler på lager!

   Av Majgull Axelssons Moderspassion sålde vi 32 ex, vilket kanske inte var helt överraskande med tanke på att boken utspelas i ett översvämningsdrabbat Arvika!

   Arvikalitteratur var verkligen i ropet denna bokmässa - sorgligt nog hade inte undertecknad inköpare riktigt räknat med ett sådant Arvika-intresse.

   Populär var således också en annan  Arvikabok, nämligen Torgny Karnstedts Mitt namn är Kocki, en legendarisk korvförsäljares liv! Den såldes i 25 ex.

    Överraskande stort var intresset för Kor - en fantastiskt vacker bok om ett försvinnande husdjur, som tydligen väckte varma känslor hos många, närmare bestämt 30 personer trots det tämligen höga priset, 290 kr Det enda värmländska med boken är att den ges ut på Skåre-förlaget Votum, f.d. Gullers förlag, berömt för sina fotoböcker.

   Såldes bra gjorde också Rolf Alsings bok Frödings kvinnor och Torbjörn Sjöqvists Kära syster - ett tiotal ex. En okänd författare, Laila Carlsson, som i höst debuterat med romanen Dit där citrusträden blommar, fick sex ex. sålda, vilket inte var så dåligt, men tydligen hade ryktet om denna mycket välskrivna roman om en kvinna, som tror sig vara drottning Kristina och  om personalen på sjukhemmet hon vistas, nått ut lite grand.

   En efterlängtad och sedan länge bebådad bok anlände till mässan minuterna innan den skulle presenteras, nämligen f.d. hemslöjdskonsulenten Elisabet Jacks Svantessons bok om nålbindning och kvinnohistoria i Klarälvdalen: Vinterdrömmar, med bilder av vackra vantar.

   Böcker, som borde ha sålts mycket bättre är Drömmen om Rottneros park, Annelie Johanssons praktverk om den märkliga parken. Av den såldes  bara 1 ex. Fler sålde vi inte heller av Peter Olaussons Ljus över Värmland - en grundlig historik över bildningens  och skolans historia sedan vikingatiden. Av Karin Broos Speglingar sålde vi rätt klent i beaktande av de många berömda konstverk den innehöll och det låga priset, 190 kr. Bara 8 ex. såldes av den.

   Dyraste boken i montern var fotografen Oskar Kardemarks foto- och musikverk O.K. Den betingade ett pris av 1 900 kr! Kanske skulle vi kunna säga att de vackra böckerna dominerade vid årets bokbord, ja det var praktverkens bokmässa ur värmländsk synpunkt.

   Bokmässan fick en högtidlig inledning genom att först på programmet stod Region Värmlands och Föreningen Värmlandslitteraturs avslöjande av vem som var årets värmlandsförfattare och vilka som erhållit Region Värmlands litteraturstipendium. Valet hade i år varit lätt.

 

 

Årets Värmlandsförfattare. Lars Andersson, själv Årets Värmlandsförfattare 2007. i samtal med 2011 års Värmlandsförfattare Sven Smedberg. Foto: Lena Sewall.

Som årets värmlandsförfattare utropades Sven Smedberg, som i decennier varit en av de mest framstående värmländska skalderna och dessutom under fjolåret utkommit med hela tre böcker, en diktsamling och två högst vederhäftiga fackböcker. På föreningens årsmöte i mars fick formgivaren och konstnären Leif Haglund, som framgått ovan, diplomet för 2010 års vackraste värmlandsbok för Klässbols linneväveri (Heidruns förlag), författad av Sven Smedberg medan Arvikaformgivaren Lars Norrby fick hedersomnämnande för boken Zetterquist, Salungens förlag, också den skriven av Sven Smedberg!

 

Sven Smedberg erhöll också Region Värmlands litteraturstipendium på 50 000, delat jämnt med Torbjörn Sjöqvist, som under 2010 utkommit med det lovprisade verket om Selma Lagerlöfs bror Johan: Kära syster! Jag tyckes hafva otur i allt. Fast detta pris delas dock ut inte förrän på Värmländska bokmässan.   Så man kan verkligen säga att år 2011 är Sven Smedbergs stora år som författare! T.v, Torbjörn Sjöqvist. Foto Kjell Sundström

    

Juryn för litteraturstipendiet bestod av Anita Andersson, Birgitta Collvin, Ingalill Walander Olsson och Bengt Åkerblom och för Årets Värmlandsförfattare av Birgitta Collvin, Ingalill Walander Olsson samt Bengt Åkerblom. Motiveringen för Region Värmlands litteraturstipendium lyder som nedan:

Sven Smedberg debuterade 1966 med diktsamlingen Digitalis men det var 30 år senare han fick sitt stora genombrott med en annan diktsamling, Irr. I sin recension av den boken skrev en betydande dansk kritiker, Poul Borum, att ”det är inte varje dag Sverige får en ny betydande diktare”. Och han tillägger: ”Sven Smedberg är en diktare i den stora modernistiska, lärda traditionen, från Ezra Pound och Eliot. I svenskt sammanhang kan man läsa honom tillsammans med Ekelöf och Lindegren.”

Sven Smedberg är i första hand poet men har skrivit både fack- och skönlitteratur, sammanlagt dussinet böcker, förutom några översättningar, sedan starten 1966. Under fjolåret utkom han med inte mindre än tre böcker, en diktsamling, Strandbarnet, och två fackböcker, Zetterquist – en krönika om den värmländska musiker- och konstnärssläkten och Klässbols linneväveri – att väva sin historia.

Sven Smedberg har rykte om sig att vara svår men det gäller inte Strandbarnet, en ljus men inte jollrig skildring av en morfar och hans barnbarn Saga, ”solens vikarie”, som han skriver.

Boken om släkten Zetterquist är ett mäktigt verk, som skildrar 4 generationer kulturbärare, konstnärer och musiker i den mångbegåvade Arvikasläkten, som tog sin början med ”Pappa Lars” violinist och professor i musik.

Boken om Klässbols linneväveri, som f.ö. utsetts till 2010 års vackraste värmlandsbok, är en synnerligen gedigen företagsmonografi, om en värmländsk framgångssaga, som förverkligats genom ”en förlitan på traditionen, men också en med åren växande insikt om behovet att söka nya insikter och kunnande utanför den egna kretsen” för att citera författaren själv. Boken är med säkerhet ett resultat av ”den skapande processens karaktär av passionerad lek” som Sven Smedberg skriver avslutningsvis i denna både vackra, välskrivna och faktaspäckade bok.

  
 Torbjörn Sjöqvist är en välkänd värmländsk kulturpersonlighet, operakännare, föreläsare, litteratur- och konstvetare m.m.  Han får Region Värmlands litteraturstipendium 2011 för boken Kära syster! Jag tyckes hafva otur i allt. Om Johan Lagerlöf och hans syster Selma. Litteraturforskningen om Selma Lagerlöf har i ringa utsträckning gällt hennes något äldre bror Johan, som avfärdats som en, minst sagt, medioker person utan betydelse för hennes författarskap. Torbjörn Sjöqvist har genom egen forskning fått fram en helt annan bild av brodern, en betydligt mer rättvisande bild. Han bevisar att Johan betydde åtskilligt för sin syster och i Lagerlöfstudier 2011 visar han på spåren av Johan i hennes författarskap.

I boken om Johan Lagerlöfs år i exil, Kära syster, ger han med stöd av den brevväxling mellan honom och hans världsberömda syster, som Torbjörn Sjöqvist grävt fram i Kungliga Biblioteket, en gripande skildring av en olycksdrabbad människas öde. Den är skriven med känsla och stor empati och är – för att citera den danske Selma Lagerlöf-kännaren Henrik Wivel – helt enkelt ”en gripande upplevelse att läsa”. Den är tillika en forskarbragd!

 

På lördagen i mässveckan introducerade Anna Wennerlund betalkortet i vår monter, vilket visade sig vara en strålande  idé. Av lördagens försäljning skedde 16 000 med hjälp av bankkort − affärer som kanske inte blivit av annars. Detta var möjligt genom tillmötesgående −  d.v.s. lån -−  från Klässbols linneväveri, som i år hade hand om den värmländska turistmontern. Frågan om vi ett ev. nästa år kan använda oss av denna behändiga betalningsmetod lär dock behöva stötas och blötas - en apparat för ändamålet kostar 10 000 kr. 

  Programverksamheten var maximalt livlig som sed varit under många år i Värmlandsmontern. Lars Lerin drog −  föga oväntat −  flest åhörare, tätt följt av makarna Sven och Lillemor Erlander, vars dragningskraft inte avtagit nämnvärt under de tio år (?) de presenterat senaste volymen av Tager Erlanders dagböcker.

   Årets monterkonstnär var Per Pedersen, ett utmärkt val tyckte säkert de flesta. Han hade lagom till mässan kommit ut med boken Återkomsten av Arvid Möller. Vi sålde 8 ex. av boken trots det förhållandevis höga priset, 395 kr.

   Från den lilla byn Kulusuk på Östgrönland kom fyra grönländska barn med sin danska lärare Anne-Mette Holm. Barnen hade illustrerat Elisabeth Härenstams senaste barnbok Havets fru med sina härligt spännande bilder.

Och med sig till Elisabeth hade ett av barnen, Jakob, en grönländsk kajak med jägare som han själv gjort med mästarhand. 

 

Mest långväga. Barnen från den östgrönländska byn Kulusuk och deras danska lärare Anne Mette Holm. Översta bilden: Matti Nordenström. Övriga: Lena Sewall

Försäljningen uppgick till cirkus 80 000, vilket motsvarar ungefär fjolårets.  Hur många tusen som besökte Värmlandsmontern är förmodligen omöjligt att säga men antalet besök vad gäller bokmässan i sin helhet uppgick i år till 99 827, vilket innebär nästan 3 000 fler än ifjol. Antalet utställare var 927, sju fler än i fjol.
   Annars gick ju som bekant årets Bok&Bibliotek i den tyska litteraturens tecken. Således var det kanske inte en slump att till mässan förelåg en kommande doktorsavhandling i tryck, som handlade om Selma Lagerlöfs påverkan på tysk hembygdslitteratur.
   Värmlandsmontern var nu inte det enda värmländska inslaget på bokmässan. I samma "kvarter" hade vi Heidruns förlag och den värmländska turistmontern, som var ockuperad av Klässbols linneväveri. På mässan  kunde vi också hitta Norlén & Slottner, en  liten monter men med många böcker av förlaget med den stora utgivningen av värmlandslitteratur. Där fanns också Selma Lagerlöf- och Gustaf Fröding-sällskapen representerade med var sitt stånd. Återkommit till mässan hade också Dalsland med en stor men ganska tom monter. Gävleborg hade slagit till med ett jättestort bokcafé!
   Återigen har alltså Värmland med hjälp av böcker, kaffe och föredrag visat sig från sin  bästa sida  på den stora bokmässan. Reklamvärdet bör vara betydande. Synd att politikerna denna gång lyste med sin frånvaro.
 

Glada besökare. Fröding-sällskapets Barbro och Anders Järliden på tillfälligt besök i Värmlandsmontern i samtal med Värmlandsbokhandelns Birgitta Rosén. Foto: Lena Sewall

Geijerafton på Värmlands museum

Noteras ska kanske också att det den 19  juni var en minnesvärd Geijerafton på Värmlands museum fast inte i Föreningen Värmlandslitteraturs regi utan i Värmlands museums. Konserten var en av fyra med kammarmusik och poesi i serien Made in Värmland med den karlstadsbördige violinisten Anders Lagerqvist som konstnärlig ledare på Värmlands museum. I den andra konserten  spelade Aniarakvartetten stråkkvartetter skrivna av värmländska tonsättarna Erik Gustaf Geijer och Albert Schnelzer. Skådespelerskan Stina Ekblad läste dikter av Erik Gustaf Geijer. 

Anita Stjernlöf-Lund & Emil Jensen Frödingprisade

Inte bara Selma Lagerlöf är värd att hyllas. Den 22 augusti skulle Gustaf Fröding ha fyllt 150 år och i vanlig ordning hade Gustaf Fröding-sällskapet förlagt sitt årsmöte i anslutning till denna dag. Sällskapets lyrikpris, som delats ut sedan 1990 gick i år för första gången till en textskrivande musiker, Emil Jensen, som berättar för VF:s Lena Bonnevier att hans bok med Fröding-dikter alltid utgjort hans trogna sällskap genom åren, som är blott 36. Sällskapet utdelar också hedersmedaljer och en av dessa gick till en för Föreningen Värmlandslitteratur mycket känd person, Anita Stjernlöf-Lund. Flerfaldiga gånger har föreningen under årens lopp belönat henne i hennes egenskap av att vara outstanding som formgivare av böcker med värmländsk anknytning. Mycket riktigt får hon nu sällskapets medalj för ”sitt förtjänstfulla arbete med formgivning av flera av sällskapets årsböcker och för aktiv medverkan i det redaktionella arbetet i övrigt.”

Lillan Augustsson dikthyllad

Inte är det ofta det diktas en dikt till en bibliotekarie eller bokbuss men den äran har vederfarits Lillan (eg. Ingalill) Augustsson, som i 34 år var bokbussbibliotekarie i Arvika, och hennes bokbuss. Vanja Fanon med rötterna i Glaskogen, något som hon skrivit om i boken Vid regnbågens fot, har i alla fall gjort det. Hon bor i Paris men somrarna tillbringar hon i Glava. Så lyder hennes dikt:

Vanja Fanon September 2009

Ulf T Carlsson belönad med Rosenbergspriset 

Ulf T. Carlsson, Kristinehamn, är en väl känd ornitolog. Han erhöll i somras Rosenbergspriset, vilket säkert är det finaste pris en fågelskådare kan få. Det delas ut till minnet av Erik Rosenberg, författaren till det klassiska verket Fåglar i Sverige, som han Ulf T. kallar sin bibel. Erik Rosenberg föddes i Visnums-Kil men tio år gammal flyttade familjen till Örebro. Han behöll emellertid kontakten med barndomsbygden, där han hade ett torp. Efter hans död 1971 utkom hans memoarer med den vackra titeln, Lockrop och vingsus, som alltså i någon mån är en värmlandsbok!

Jubilerande Bibliotekspantrar

Jubilerande pantrar. 95-åriga Lisa Möllerud deltog tillsammans med sin medhjälpare Marianne Nilsson i Bibliotekspantrarnas 20-årsjubileum. Det gjorde också föreningens initiativtagare Anne-Marie Björkenbeck som ses till höger på högra bilden tillsammans med Lena Berg-Carlsson. Foto: Lena Sewall.

Gratulationer vill Föreningen Värmlandslitteratur också framföra till Bibliotekspantrarna, pensionerade biblioteksanställda vid Karlstads stadsbibliotek och Länsbiblioteket, som söndagen den 10 april kunde fira 20-årsjubileum. Med på jubiléet var bland andra 95-åriga f.d. länsbibliotekarien Lisa Möllerud, som varit pensionär i 30 år, och initiativtagaren till föreningen Anne-Marie Björkenbeck, som humoristiskt och medryckande berättade om sin första dag på stadsbiblioteket och om åren som följde. Minnen berättade också f d kulturchefen Kjell Fredriksson med flera. Ett drygt 20-tal Bibliotekspantrar, som alla var och en på sitt sätt medverkat till att marknadsföra värmlandslitteraturen under sina yrkesverksamma biblioteksår, deltog i jubiléet och avnjöt den läckra laxbuffé som Bibliotekskaféet dukat fram.

Med Selma försvinner också Åhs